MENY

Mer jämlik cancervård med vårdprogram

Sidan publicerades 12 januari 2017

Den stora fördelen med vårdprogrammen som de flesta lyfter fram är att de faktiskt bidrar till att göra vården mer jämlik. Det är roligt att det är så många som tar upp detta, eftersom det var ett av de främsta syftena med att skapa de nationella vårdprogrammen inom cancervården.

Det säger Ewa Lundgren, projektledare för utvärderingen av de nationella vårdprogrammen inom cancervården. Utvärderingen initierades av RCC i samverkan och har omfattat vårdprogram för fyra diagnoser: lymfom, prostata-, äggstocks- och sköldkörtelcancer.

– Vårdprogrammen verkar användas och uppskattas av vårdpersonalen. Många framhåller jämlikheten över landet och att vårdprogrammen är ett bra stöd i vårdens vardag. De används också i patientinformationen och när stafettläkare eller utländska läkare snabbt ska sätta sig in i de rutiner som gäller, berättar Ewa.

Bygger på enkätundersökning

En enkät med tio frågor har skickats till alla kliniker och sjukhus som sköter patienter inom de fyra cancerdiagnoserna. Även privatläkare har besvarat samma frågor. Vidare har patientrepresentanter fått enkätfrågor om vårdprogrammen och intervjuer har genomförts med läkare och vårdpersonal på sex länsdelssjukhus. Svarsfrekvensen för enkäterna har efter ett idogt arbete hamnat på 91 procent som lägst.

Socialstyrelsens riktlinjer var tidigare den form av försök till central styrning som fanns av vården. Men de nådde ibland inte riktigt ut till verksamheterna. De finns dessutom bara för diagnoserna bröstcancer, lungcancer och tjock-och ändtarmscancer. Riktlinjerna finns kvar men fungerar nu främst som en grund för budgetplanering och investeringsbeslut för vårdens huvudmän, inte som ett stöd i den dagliga vården.

Väl förankrade i vården

Vårdprogrammen däremot, har som syfte att skapa en jämlik vård, och har utarbetats av vårdgivarna själva, via nationella arbetsgrupper med representation från alla regioner.

Ewa är positivt överraskad hur förankrade vårdprogrammen har visat sig vara. Samtidigt ser hon kulturen i vården som den största utmaningen för vårdprogrammen.

– Det underlättar att vårdprogramgrupperna består av representanter som själva är aktiva i vården. På det sättet finns det någon att fråga och någon som själv frågar efter användningen av vårdprogrammet. De blir en slags vårdprogramsambassadörer ute i vården! Men sjukvården är fortfarande hierarkisk och konservativ, så att införa förändrade arbetssätt eller rutiner tar tid, även om man kan visa att det verkligen gagnar patienten, konstaterar hon.

Förslag om vidareutveckling

I utvärderingen har det kommit fram en rad konstruktiva förslag för att underlätta användningen av vårdprogrammen. En del kräver ytterligare utveckling, exempelvis om man önskar sig en mer patientvänlig version av ett visst vårdprogram. Men det finns även förslag som lättare skulle kunna genomföras.

Många frågar till exempel efter en app för mobilen. I dagsläget finns appen Cancervård för vårdprogram och standardiserade vårdförlopp. Men den skulle kunna marknadsföras mer och informationen skulle behöva bli bättre om andra förändringar än de rent medicinska i vårdprogrammen. Även informationen om uppgradering av vårdprogrammen och även uppföljningen av dem skulle kunna förbättras, avslutar Ewa Lundgren. 

Text: Sofie Drake


Sidan uppdaterad: 12 januari 2017